Ett radhus och gränsbebyggelsen
Ett radhus och gränsbebyggelsen
Ett radhus är ett bra sätt att få en egen bostad till ett relativt måttligt pris. På grund av tomternas relativa smalhet uppstår dock snabbt problem med minimiavstånden till fastighetsgränserna. Om en gränsutveckling placeras närmare blir situationen ibland knepig.
Radhus har ofta minskade utrymmen
Naturligtvis är byggnadsmyndigheterna i de federala staterna medvetna om det speciella med så kallade husgrupper, som inkluderar radhus. De formler som anges i statsbyggnadslagen för beräkning av nödvändiga avståndsområden kan ofta inte genomföras i en radhusbebyggelse.
Som ett resultat reglerar den lokala utvecklingsplanen och förbundsstatens grannlag avstånden. I de flesta bestämmelser föreskrivs ett minsta avstånd mellan byggnad och fastighetslinje på två meter. Varje ytterligare ansats leder till en gränsutveckling. Bifogade delar av byggnaden som inte beträds ska ligga minst en meter från fastighetslinjen.
Viktiga steg innan du köper ett befintligt hus
I radhusets karaktär finns intilliggande murade konstruktioner och gemensamma gränsbyggnader såsom murar och staket på fastighetslinjen. Vid köp av radhus bör följande villkor kontrolleras i förväg:
- Finns det byggnadsbelastningar eller servitut införda i byggnadsbelastningsregistret eller fastighetsboken?
- Finns det en tilläggsbelastning som eliminerar ett minimiavstånd och som kräver infälld montering?
- Är en sluten byggmetod föreskriven i bebyggelseplanen av bygggränser och bygglinjer?
- Finns det illegala byggnader i gränsbebyggelse av grannarna?
- Vilka avstånd föreskrivs i bebyggelseplanen, i grannlagen och/eller i byggnadsbalken?
- Är radhusen förskjutna och hur räknas det för den övre bebyggelselängden vid fastighetslinjen?
- Vilka komponenter är möjliga som underordnade komponenter utan godkännande och rutiner?
Specialfall förskjutna radhus
Om radhusen byggs på ett förskjutet sätt är endast de väggar som berör gränsmurar i rättspraxisens mening. Den definierar den exponerade väggen på fastighetslinjen som överbyggnadsväggen. Den får inte konstruktionsmässigt modifieras utan medgivande från grannen (t.ex. fästen, borrning, målning, beklädnad och putsning)